Du är ett varumärke, det är en tanke som cirkulerar på LinkeIn men jämna mellanrum. Det har dykt upp nu och då under några år och just nu är det en post som itereras igen. Jag tycker personligen att det är en motbjudande idé.
Till försvar för varumärkesförespråkarna är det naturligtvis så att arbetsgivare och kunder kollar upp vilka de har att göra med. På sociala medier eller på andra sätt. Det är nog säkert så också att om du figurerat i några skandaler är det svårt att få jobb. Ingen är väl sugen på att anställa Paolo Roberto eller Alexander Bard just nu?
Tänk alltid på vad du säger, visa upp det du vill visa upp. Precis som de stora varumärkena gör. Det är råden man får.
Samtidigt upplever jag att de råd man ger till de stora varumärkena är motsatsen. Måla inte upp en fasad, var äkta, var genuin. Vår egen vilja på Brath är alltid äkthet. Vi arbetar med det i vårt arbetsgivarvarumärke även om jag själv har svårt för den tanken. Så länge Employer Branding inte går ut på att låtsas vara någon annan kan jag acceptera det, det är därför vi gör som vi gör.
Det är fasaden som gör att man hamnar i situationer där man inte trivs.
Lek med tanken att du, med ditt starka varumärke på Linkedin, söker jobb hos företaget med det samma. Ni har var sin fasad. Hur stor är sannolikheten att jobbet kommer vara rätt? Du låtsas vara någon och företaget låtsas vara något.
Kanske är det så att Paolo Roberto och Alexander Bard fokuserade för mycket på att vara varumärken istället för att vara människor?
Vi är alla människor (utom företagen som bygger varumärke förstås, de är en samling människor). Ingen kommer må bra av att det enda som visas upp är polerade fasader. Varken den som har fasaden eller den som bara ser glättiga influencers som fake-flyger privatjet.