Viktiga aspekter vid val av E-handelsplattform

Valet av plattform är något som orsakar ordentligt med vånda för de flesta som ska lansera ehandel. Vi har bett Yvonne Karolin med erfarenhet från bland annat Fjällräven att reda i hur hon tänker vid plattformsvalet. Det här är andra artikeln i hennes serie om ehandel.

Jag vill resonera omkring tillvägagångssättet vid val av en e-handelsplattform, och min förhoppning är att ge er idéer och tankar till att kanske tänka till på att göra detta annorlunda nästa gång du väljer.

Yvonne Karolin - specialist på ehandel

Valet av en e-handelsplattform sker idag ofta med bas i att ett antal behov skall tillgodoses av ett antal system kapabiliteter, dessa består troligt av en lång lista av funktionskrav. Kapabiliteterna ligger inom olika funktionella områden som ett företag har behov av för att kunna driva sin e-handel. Det finns ofta också andra delar inom funktionalitet som påverkar valet. Exempel på dessa är hur pass stora anpassningsmöjligheter plattformen har av förändring av funktionella behov, plattformens tekniska arkitektur och dess möjlighet till integrationer mot andra system. Andra kapabiliteter som är viktiga att fördjupa vid valet och som också sker är undersökningar omkring företaget som byggt plattformen, dess framtida utvecklingsstrategi, partnerstrategi och dess support inom förvaltning och kommande uppgraderingar. Såklart och inte speciellt ögonifallande är att också kostnaden (pris för hårdvara, licenser och implementation) är avgörande vid valet. Inget konstigt med dessa kriterier för val.

Det är mycket att tänka på i valet. I vissa fall är valet gjort på annat vis och fler val-kombinationer. I större företag är det flera affärsavdelningar och aktörer som involveras i plattformsvalet. Alla med olika typer av inriktningar och strategier som ska efterlevas. Till exempel är det kanske IT avdelningen, där all utveckling är beslutad och sedan tidigare bestämt att det ske på en ”Microsoft grund” med .NET, och Java är inte att föredra där. Alla integrationer kanske har beslutats ska ske via en och samma integrationsmotor. På vissa företag har man ambitioner att göra tjänstebaserad utveckling och vill skapa tjänster av alla olika informationsflöden, SOA (Service oriented architecture en tjänsteorienterad arkitektur, ett “distribuerat” IT-system av kommunicerande tjänster).
Kanske har man valt att all utveckling ska vara outsourcad till tredje part eller så ska utvecklingen endast hanteras av en och samma konsultpartner för att stordriftsfördelar ska nås och bästa pris uppnås. Redan här kan ett e-handelsplattformsval vara avgjort och andra aspekter väger inte lika tungt, det kan vara så att funktionella aspekter får stå tillbaka.

I många fall utgår e-handelsplattforms valet av att undersöka och fördjupa sig direkt i ett antal plattformar som får presentera sig på ett antal demo möten. Det är viktigt att du innan demomötet har tänkt igenom och förankrat den egna affärsarkitekturen (hur ni jobbar eller avser att vilja jobba) och era mål initialt. Det är så enkelt att bli förblindad av vad man tror att plattformen kan genomföra och på demomötet behöver frågor komma upp som täcker relevanta områden.

Fundera också på att de plattformar som finns på marknaden idag är ”gamla plattformar” och se detta med positiv kritik till deras utformning och stöd. De utvecklades med sin bas i slutet 1990-talet, början 2000. Hybris (1997), Intershop (1992), Magento (2008), IBM Websphere (1998), Demandware (2004). Och kommer ni ihåg hur det fungerade då? Jag vill bara göra en kort djupdykning i den ”gamla tiden” så att ni förstår mitt resonemang omkring ”gamla plattformar” och behov till kritiskt tänkade arkitekturellt.

Då, slutet 1990, e-handeln var helt ny. De flesta retailers hade B2B (Business to Business) varuplock på sina lager. Alla varor låg effektivt förpackat i detaljistlådor med 20 konsumentpackade strumpor i (eller fler). Detaljistpaketet gick rakt ut till butik eller till återförsäljare för upp-packning, prismärkning och försäljning. Försäljning över disk. För att komma igång snabbt byggdes plattformar med moduler som stödde lagerhantering, orderhantering, plattformar med stöd för produktberikning, plattformar som hanterar allt som en e-handel med försäljning till slutkund behövde funktionellt. Det var inte så svårt. Eftersom alla de här ”gamla processerna” var sådant flera av de här systemleverantörerna kände igen och jobbat med i många år. Många av de som grundade dessa e-handelsplattformar kom faktiskt från retail- och affärssystems-branschen.
Och ja, det var jättebra. Då. För man kom igång med försäljning snabbt till slutkund. Företagen behövde inte tänka till på processer och förändra från grund. Snabbt upp. En silo med digital försäljning.
De ”gamla plattformarna” är duktiga på att sälja in, det är ”lätt” att välja med bas i detta. Och visst känns det tryggare med jättemånga referenskunder och en lång utvecklingstradition som också stöttar i alla processer.
Ja, jag är positivt kritisk till plattformarna av idag med anledning av ovan resonemang men förstår också deras styrka. Och det finns inget annat idag att tillgå. Valet av e-handelsplattform sker många gånger med detta i baktanke.

Så hur bör vi gå tillväga. Som jag tidigare diskuterat omkring så är det viktigt att vid sitt val ha bestämt ett antal grundläggande förutsättningar. Mål med e-handeln. Affärsmässigt, kvantitativt och kvalitativt. Förankra i hela ditt ledningsgruppsteam. Bestäm din affärsarkitektur och förankra sedan denna i din IT arkitektur. Det är viktigt att välja rätt plattform affärsmässigt. Låt affärsmålen styra valet, inte andra avdelningsinterna företagsstrategier. Låter enkelt och precist.

Rita upp din IT-arkitektur tidigt med bas i affärsarkitekturen, bestäm var dina stora affärsmässiga flöden bör ligga funktionellt. Sätt dig ned med ditt IT team och resonera omkring för- och nackdelar tidigt. Ska det vara en lösning som finns installerad på egna servrar, eller ska lösningen hanteras i molnet som en SAAS (Software As A Service). Eller ska man söka en plattform som är ngt mittemellan. Sätt en bas för hur din tekniska arkitektur bör se ut. Titta inte bara på e-handelsplattformarna som finns ”ute på stan idag”, utan titta på dina egna system och interna processer du har idag och vad du behöver förändra för att öka din försäljning, hur behöver du anpassa dina affärsmodeller.

Modellera sedan fram de stora affärsflödena för e-handeln. Titta på var informationen föds och förvaltas (i vilka system) och fundera på hur alla personer jobbar med dessa flöden idag och hur de kommer att eventuellt behöva förändras för att nå dina mål. Fundera på vilka funktioner som är viktiga att ha stöd av för att göra dessa flöden på bästa vis.

Detta är affärsutveckling, och jag vill återigen poängtera att lyfta det till ledningsnivå och förståelse samt kopplat till mål. Fundera på flödena ur försäljningssynpunkt och optimering av densamma.

Exempel på flöden du bör tänka igenom:

  • Digital marknadsföring
  • Trafik (antal kunder som besöker) och försäljningen
  • Innehåll och design
  • Produktinformation och bilder
  • Lagersaldon
  • Orderhantering (Plock och pack och distribution) (Både utgående distribution och det omvända, retur/reklamationsflödet)
  • Kundservice

Utvärdera e-handelsplattformarna med bas i dessa flöden ovan men med teknik och affärsutveckling i fokus och dina affärsmål, då blir det ett bättre avstamp mot en digitaliserad framtid – för hela ditt företag.

Jag vill också återigen understryka behovet av att titta på nya arkitekturer. För jag vet att plattformsvalet är svårt. Och jag har inte själv hittat den optimala plattformen ännu. Jag saknar evolution inom plattformarna för e-handeln, se ovan resonemang omkring äldre generation systemutveckling. Och jag vet att de stora plattformarna därute fortsatt finns. E-plattformarna drivs fortsatt av plattformsleverantörer och IT utvecklare med stora finansiella muskler och de affärsmässiga aspekterna (affärsutveckling försäljning) finns inte ännu där fullt ut som jag ovan resonerat omkring. Det är de ”gamla plattformarna” som väljs primärt och så kommer det fortsatt att vara. Detta tills dess nästa generation e-handel kommer. Och nästa generation ehandel behöver nästa generations införsäljningsstrategi. Inte bara funktionalitet.

Nästa generation e-handelsplattform jobbar i ”försäljningsskiktet” fullt ut. För mig skulle den bästa av alla plattformar för online försäljning vara ett stöd som är ”tunn” med andra ord en plattform som skanar tung backend funktionalitet. Plattformen ska inte ha något annat fokus än att driva försäljning. Den ska vara prestandasnabb, den ska vara optimerad för SEO och SEM och för sökmotorernas uppgraderingar (jobba ”tight” med de protokoll som dessa använder och premierar), den ska inte hantera orderuppdateringar, kundserviceflöden, lagersaldon och beräkningar. Den ska jobba med innehållsprecision, personalisering, a-b tester av flöden och rendering sidor, försäljnings performance (up-sell, cross-sell) fullt ut. I princip mkt av det som idag ligger i 3dje part verktyg som ”du lägger på siten”. Jag vill ha en förinstallerad ”tagmanager” som kan rendera försäljningsoptimering via kod-funktionalitet i mitt backend, ex: att jag kan ”koda själv på min site” utan utvecklingskompetens, för att det redan är tillagt som superanvändar funktionalitet i mitt backend. Jag vill som användare kunna supportera och förändra utseendet och lägga till funktionella block på mina olika site sidor UTAN att använda utvecklare. Jag vill kunna jobba med försäljning.

Ett val av en e-handelsplattform sker. Texten ovan avser stötta att tänka lite annorlunda. Att tänka kritiskt med bas i affärsförståelse. Tänk igenom hög nivå funktionaliteteskraven på mitt önskemål omkring den nya generationens plattform som är beskrivna och se om ni kan välja en plattform som har dessa delar- antingen nu eller i sin kommande roadmap. Då kommer ni komma framåt och ligga i framkant. Och ni har valt rätt plattform.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *