
301 är en HTTP-statuskod som signalerar att en sida och dess innehåll har flyttats till en ny plats. I de allra flesta fall används just 301-redirects i syfte att hänvisa användare och sökmotorer till det gamla innehållets nya plats, men även för att bevara eventuell PageRank från den gamla sidan.
Hur fungerar 301-redirects?
I praktiken fungerar en 301-redirect på så sätt att användare som exempelvis klickar på en länk till en ompekad sida omdirigeras till den nya motsvarigheten av den gamla (ompekade) sidan. I många fall är detta något som knappt märks av från ett användarperspektiv.
Exempel på en 301-redirect
Om du själv vill testa att klicka på en länk som blivit ompekad med en 301-redirect kan du testa med detta exempel från Google själva: https://www.google.se/
Trots att du klickar på länken som slutar med .se kommer du märka att du snabbt omdirigeras till .com. (Håll ett öga på adressfältet i din webbläsare)

(Notera hur Google.se korrigeras till Google.com i GIF:en ovan. Detta är en ändring som Google har gjort på sina landsspecifika domäner, bland annat för Sverige. Den som är intresserad kan läsa mer om ändringen här.)
Besökaren skickas automatiskt vidare från https://www.google.se/ till https://www.google.com/, oavsett om den har skrivit in URL:en själv, eller klickat på en länk.
301-redirects och SEO
Från ett SEO-perspektiv finns det i huvudsak två fördelar med att använda sig av 301:or istället för exempelvis 302:or när innehåll har flyttats permanent till en ny URL. Den ena är användarvänlighet och den andra är länkstyrka.
I regel så “överförs” PageRank i stor utsträckning med 301-redirects förutsatt att man pekar om den gamla sidan till en relevant motsvarighet.
Google har dock för länge sedan gått ut med att även 302-redirects kan föra PageRank vidare, speciellt om de får vara kvar en längre tid. Trots detta är 301:or fortfarande att föredra – vid en permanent flytt finns det ändå ingen anledning till att chansa.
Vill du läsa mer ingående kring detta så har vi en artikel om varför du bör använda 301-redirects.
När kan du behöva använda dig av 301-redirects?
Här är några vanligt förekommande situationer där just 301:or bör användas:
- Migrering av webbplats
- Åtgärdande av trasiga länkar
- Flytt från HTTP till HTTPS-protokoll
- Konsolidering av sidor eller artiklar
- Justering eller byte av sajtens URL-struktur
Det bör även här understrykas att man alltid bör ha relevans i åtanke. Tanken med denna typ av ompekning är att signalera att ett visst innehåll har fått en ny plats eller uppdaterad motsvarighet. En kategorisida som säljer fotbollar är inte relevant att peka om till en sida om puckar.
När ska du inte göra ompekningar?
Det finns tillfällen när ompekningar inte är det bästa alternativet. Till exempel kan det röra sig om innehåll som tas bort utan att en ny motsvarighet publiceras eller produkter som aldrig kommer tillbaka. Då kan det faktiskt vara mer lämpligt att ta bort sidorna i fråga och låta dem svara 404 istället, eller att du låter produktsidan finnas kvar med statuskod 200 och länka vidare till en annan produkt. Vill du läsa mer om just detta – kolla in denna artikel!

Jonas är en av våra SEO-analytiker som jobbar på Örnsköldsvikskontoret